Jag har aldrig gillat The fast and the Furious filmerna speciellt mycket, har inte ens sett senaste efter rent utsagt usla Tokyo Drift. Därför har jag förundrat mig över varför folk är så lyriska över den nya Fast Five att de hellre ser den än andra "riktiga" storfilmer som kommer till sommaren. Men jag har nu så smått börjat ändra mig. Fast Five har två rätt hyffsade trailers och efter att goda recensioner rullat in från höger och vänster så har min skeptisisim förvandlats till nyfikenhet.

Filmen beskrivs som ett Oceans Eleven light, något som låter bra mycket intressantare än de vanliga gängen som slåss med bilar. Det kanske kan bli ett biobesök ändå, något jag aldrig någonsin hade kunnat tänka mig för nån månad sen.

http://www.imdb.com/video/imdb/vi1723702553/

29/4 2011. Dagen då det kom 3 feta trailers till 3 av sommarens absoluta höjdarfilmer. Att alla tre trailers dessutom är fruktansvärt häftiga gör ju inte saken sämre. Harry Potter trailern är bland det bästa jag sett.

Surfa nu in på imdb.com och titta på:
Harry Potter and the Deathly Hallows Part 2: Trailer 2
Transformers 3: Trailer 2
X-men: First Class: Trailer 2

Emma Watson och Nina Dobrev(Vampire Diaries) i samma film! Världens två kanske just nu snyggaste tjejer, i samma film. Addera därefter komedikungen Paul Rudd (Bäst i I Love You, Man) och Logan Lerman(nya flickidolen från Percy Jackson) och detta blir en film att se fram emot.






Enda minuset är att vi måste vänta ända tills 2012 för att se hur filmen blir.

heter inte 2½ men, The Big Bang Theory eller How I Met Your Mother. För hur mycket jag än älskar de två sistnämnda serierna får de se sig slagna av Modern Family.

Det är svårt att beskriva vad Modern Family handlar om, men enkelt sagt kan man säga att de följer tre familjer i deras vardagliga liv. Varför är denna serie då så bra? Alla karaktärer är så förbannat roliga, helt enkelt.
Ed O'niel (Al Bundy) är tillbaka i soffan och är charmigare än någonsin. Men de riktiga höjdarna i serien är Nolan Gould, som den tröge ungen som alltid slår sig i skallen (jag älskar när folk slår sig, bästa humorn) och Eric Stonestreet som den perfekta bögpappan.

Alla borde verkligen se denna serie, den är underbar. Jag tror att Tv4 ska börja sända den snart så ge den en chans!
(Sarah Hyland blir grymt het till säsong 2 dessutom så fortsätt titta!)

För inte längesedan kallade jag Lautner en "Idiot som valde en dussintriller framför X-men", men jag känner att jag delvis måste ta tillbaka lite av kritiken. För "dussintrillern" Abduction ser faktiskt lite fräsig ut med en ordentlig budget och finfina effekter. Det ser också ut att dyka upp en hel del intressanta skådisar, med vår svenske stolthet Michael Nyqvist som filmens badguy. Det blir kul att se om Micke kan spela hollywood skurk, ett bra prov inför hans skurkroll i kommande Mission Impossible 4.

Lily Collins som den obligatoriske söta tjejen ser, söt ut. Hon påminner mig om någon... men kan inte komma på vem!

Lautner är fortfarande en idiot dock, denna filmen kommer mest troligt att hatas av kritikerna och den kommer inte på långa vägar bli lika framgångsrik som X-men. Att Lautner dessutom ser ut att sakna all form av talang för sitt yrke gör det nästan komiskt. Han ser ut att vara konstant bajsnödig och hans repliker låter som om han läser dem rätt uppochner.

Nicolas Cage, duh. Jag hatar killen, men trots detta pryder hans fula nunna ett antal sevärda filmer så därför bestämde jag mig för att ge Season of the Witch en chans. filmen har trots allt ett medeltid/fantasy tema, något som passar mig som handen i handsken.

Det börjar uselt dock, med en ful och trist öppningsscen som försöker vara spännande. Men sedan blir det bättre. På senare tid har massiva CGI slag á la Troja eller Sagan om Ringen blivit allt sällsyntare, här gör man iallafall ett gott försök. Massiva arméer drabbar samman i hyffsat välregisserade slag. Men det märks att budgeten har varit lite för dålig för en episk film och det skiner igenom ganska tydligt att det endast är ett par få verkliga människor som står för stridandet och resten sker på teknisk väg. Trots det är det välgjort och under de få minutrarna slagen(det är flera i ett kollage) varar så njuter jag.

Sedan försöker filmen vara Sagan om Ringen ännu mer. Den vill så gärna vara det. Storslagen musik ackompanjerar våra protagonisters resa genom landet. Storslagna miljöer och öppna vidder möter oss. Det går tillochmed så långt att man exakt kopierar scenen då vi första gången får se den vita staden Minas Tirith. Det syns dock även här att filmen har lite för låg budget, då scenen från snart tio år gamla Sagan om Ringen är betydligt snyggare, både estetiskt men framförallt tekniskt.

Det blir tyvärr aldrig roligare än början. Resten av filmen är ganska trist och fylld med taskiga effekter. Varför Ron Pearlman alltid castas i dessa roller kan jag inte för mitt liv förstå, killen är kass. 4/10

Green Days succéalbum American Idiot blev till en hyllad Broadway-musikal förra året. Nu kommer filmen!
Oscarsvinnande Dustin Lance Black skriver manus och bland annat Tom Hanks producerar. Roligare nyhet får man leta efter, fyfan va awesome!

Jag har tidigare skrivit om HBO's fantasyserie Game of Thrones

Serien har sett fruktansvärt smaskig ut med intressanta skådespelare, hög budget men framför allt seriösa HBO som skapare. Den har beskrivits som en sexigare variant av Sagan om Ringen och kritiken från media har varit exceptionellt bra. Det enda som ser ut att saknas är massiva fältslag, något som jag uppskattar betydligt mer än små skärmytslingar. Kvantitet går före kvalitet när det gäller krig på film, 10.000 soldater som drabbar samman är helt enkelt roligare än 100. Förhoppningsvis är detta något de valt att spara på till de sista episoderna.

Ikväll släpps första avsnittet i Usa för vanliga dödliga, min peppmätare har sällan stått högre!

Teaser:
http://www.hbo.com/video/video.html/?autoplay=true&vid=1149091&filter=game-of-thrones&view=null

jag blir en regissör ska jag göra dessa filmer:

Eragon
Frågan är om man ska börja om från början, eller fortsätta med del två. Att Eragon filmen blev så fruktansvärt dålig som den blev är det tråkigaste som hänt under 00-talet då bokförlagan är grymt spännande. En ordentlig första film och en ny "sagan om ringen filmserie" hade varit född.

Warcraft
En film om blizzards fantasyvärld Azeroth. Här finns alla fantasyklyschor man kan önska sig och med en egen grafisk stil och en hög budget kunde ytterligare ett mästerligt "sagan om ringen" verk skapas.

Vikingaserien
Vikingaserien av Bernard Cornwell är något av det bästa jag läst. Det skulle krävts en rejäl budget för att göra böckerna rättvisa, men några otroligt maffiga fältslag skulle passa fint på vita duken.

Så, ge mig 500 miljoner dollar så ska jag se till att dessa filmer blir verklighet!

Du hade chansen att bli endel av en ny internationellt framgångsrik filmserie, du hade chansen att spela en roll som utöver att  om möjligt få ännu fler flickor att dreggla efter dig, dessutom kunde gjort dig accepterad av det manliga könet. Du hade chansen att vara spela en av världens häftigaste superhjältar. Wolverine.

Rollen som Wolverine skulle defenitivt innebära endel magrute-flashande, något som uppenbarligen passar Taylor perfekt. Dessutom har filmen en ordentlig budget vilket möjliggör lite riktiga effekter till skillnad från Taylors nuvarande filmserie (Ja, jag pratar om Twilight). Och helt ärligt, ful animerad varg möter stenhård mutantkrigare med praktiska mördarblad alltid tillgängliga i knytnävarna, behöver en vinnare ens utses?

Fan ta dig Taylor, du är en idiot. Du tackade nej till rollen för en dussinthriller som bara dina mest fanatiska fans kommer att se. "Varför så upprörd? Tycker du verkligen Taylor är så duktig?"
Nej, inte särskillt. Men tack vare att han tackade nej blir det ingen Wolverine överhuvudtaget. Fail.

Still, en av sommarens bättre filmer släpps 3 Juni!
X-men: First Class

Jag trodde, jag hoppades, jag visste: Sucker Punch skulle äga. Så var det bara, det spelade ingen roll att alla krikiker hatade den, Sucker Punch skulle vara en film för mig. Med skyhöga förväntningar rullade bion tillslut äntligen igång. Introt var grymt, till ett bombastiskt soundtrack men helt utan dialog introducerades huvudpersonens tragiska liv. Sedan följer en ganska seg sekvens där huvudperson presenteras för mentalsjukhuset och dess inneboende. Så långt allt lugnt, man måste bygga upp inför det häftiga. Sedan kommer äntligen en actionsekvens. "Cool" blir intrycket, med en lätt axelryckning. "Det blir bättre" tänker jag.

Trailern kan vara den bästa trailer som jag någonsin sett. Allt såg så otroligt häftigt ut att jag trodde att jag skulle dreggla ihjäl mig. Orcs, drakar, svärd, kulsprutor, explosioner, flygstrider, robotar, mer robbotar och snygga tjejer så långt ögat når. Dessutom är det Zack Snyder som både skrivit filmen själv, och regisserat. Vad kunde gå fel?
I princip allt, visade det sig.

"Skyttegrav-krigsdelen á la WW2" var klen. Vad som såg så otroligt häftigt ut i trailern var väl iochförsig ganska häftigt även på filmen, men det var över alldeles för snabbt och kändes allvarligt talat lite halvmesigt. Sedan kom striden mot draken, kanske den bästa delen av filmen, men även här tog det slut alldeles, ALLDELES för fort. En tredje strid inleds men den blir inte ens spännande. Hela tiden sitter jag och tänker att "Det kommer mer, större bättre snart", men så tar filmen slut.

Jag hade hoppats på en film som bara skulle vara stencool med effecter att dö för. Istället möts jag av en historia som försöker vara djup, försöker vara duktig. Det hela blir nästan inception liknande i slutet där man inte riktigt vet vad som varit verklighet och vad som inte varit det, något som verkar helt självklart under större delen av filmen. Karaktärer slänger sig med citat som ska vara coola och skapa en känsla av styrka, men det enda citatet som fungerar som det är tänkt är det som är med i trailern.

Karaktärsutvecklingen är lika med noll, något som absolut inte behöver vara något dåligt om bara filmen hade varit det häftiga tvspel/effektkåta/übergrymma spektakel som jag trodde. Men nej, detta är ett drama där jag inte bryr mig om karaktärerna för fem öre. Det är meningslöst att visa tårar, döda karaktärer och försöka skapa sorgliga scener om ingen bryr sig om dem ändå.

"Jaha?" Det är vad jag känner utöver sorgen för detta misslyckande. Sucker Punch gör dock ett stort intryck på mig, för aldrig förr har jag varit lika nedstämd när jag gått ut från en biograf. I en film fylld till bredden av superheta tjejer, är den enda karaktären som jag finner spännande, tilltalande och häftig en rynkig(väldigt rynkig) gammal gubbe. Det säger kanske mer om mig än om filmen, men något är iallafall fel. Årets sorgligaste: Sucker Punch sucks. 4/10

http://www.youtube.com/watch?v=KrIiYSdEe4E
Spara 100kr och se trailern istället, för den innehåller i princip allt som är grymt + den har bättre musik.

Krigsspel som utspelar sig i mellanöstern är ju väldigt inne just nu, jag har spelat igenom några av de största och här kommer mina intryck (om singleplayer):

Call of Duty 4: Modern Warfare
Spelet som startade trenden!

Call of Duty 2 är troligtvis det roligaste FPS spelet som finns. Enorma intensiva strider i en spännande och lång kampanj. Call of Duty 4 bygger vidare på samma premiss men de byter ut WW2 mot dagens krig i mellanöstern och lägger in fler mellansekvenser vilket ökar filmkänslan. Berättelsen om de Allierades kamp för att stoppa ett kärnvapenkrig är riktigt spännande men det är lite tråkigt att man aldrig får välja väg eller ta egna initiativ. Gränssnittet är däremot perfekt och man vet alltid vad man ska göra och man kör aldrig fast, kontrollen är även den helt perfekt och dör du är det endast ditt eget fel. Granaterna är lite väl kraftfulla och alltför ofta möts jag av "You have been killed by a grenade". Det, tillsammans med det ganska svaga och förutsägbara slutet är egentligen det enda negativa spelmekaniskt sett men det är små problem som snabbt glöms. Att kampanjen endast är ca 4h lång är däremot värre. Trots det, riktigt riktigt underhållande. 8/10

Medal of Honor
EA vill ha en del av kakan och här kommer deras "Call of Duty dödare". Medal of Honor fungerar och känns nästan precis som Call of Duty, vilket inte är något dåligt då det fungerar riktigt bra. Det är kul att man får göra lite mer här, som att sparka in dörrar etc istället för att det visas i mellansekvenser. Tyvärr kantas spelet av långt mycket fler buggar. Fiender som gömmer sig gör att jag inte kan komma vidare, jag fastnar ofta i osynliga väggar och ofta vet jag inte vad jag ska göra eller vad jag ska skjuta på. Ibland glänser dock spelet:
Min grupp är fast i en gammal ruin på ett berg i mellanöstern. Bakom oss sluttar det rakt ner och framför oss väller det fram fiender nedför berget. Vårat skydd smulas sönder och trots att vi skjuter ihjäl dussintals fiender slutar de aldrig att välla fram från alla höll. Ammunitionen börjar ta slut och man hör hur män tar farväl och förbereder sig inför det oundvikliga slutet. Känslan när man avlossar sin sista kula och tittar upp mot sluttningen där det fortfarande strömmar ner talibaner är fruktansvärd stark, det känns verkligt och man dras verkligen med i det sorgliga ögonblicket. Ögonblick som dessa samt slutet på berättelsen som är riktigt bra gör att man har överseende med irritationselementen. 7/10

Call of Duty: Modern Warfare 2
Spelet krossade alla tänkbara underhållningsrekord, under öppningsveckan drog Modern Warfare 2 in mer pengar än både Harry Potter och Dödsrelikerna(största bok-öppning) och Spider Man 3(största film-öppning). Beror den enorma succén på kvaliteten? Ja.
Kampanjen tar vid där ettan slutade. En ny badguy har trätt fram och lyckas med ett otroligt hemskt terrordåd (som man själv får spela, awesome!) få världen att tro att Usa är skurken. Ryssland tar chansen och invaderar Usa vilket resulterar i ett hejdlöst underhållande spel där man får spela i alla tänkbara miljöer världen har att erbjuda. Du försvarar hemlandet, smyger uppe i sibirien och letar skurkar i öknen. Det största problemet med spelet är att man spelar som så många olika karaktärer, det är verkligen inte lätt att hänga med i svängarna. Hela historien är svår att hänga med i och inte alls lika medryckande som i ettan. Det kan man ha överseende med dock när ursnygga fighter vid ett sönderbombat vitt hus (The White House yes) blandas med supersnabb scooterkörning och roliga båtstrider. Variationen är somsagt makalös och alla banor är roliga. Spelet trumfar sin föregångare när det gäller spelkänslan men lever inte upp till samma berättarmässiga nivå i storyn. 8/10

Battlefield: Bad Company 2
Digital Illusions, DICE, sveriges stolthet på spelmarknaden kommer här med sin Call of Duty utmanare. Trots att de i princip var först ut med moderna krig iochmed Battlefield 2 har de aldrig riktigt kunnat göra ett singleplayer läge. Tyvärr har de inte lärt sig det nu heller. Det finns så mycket saker som inte fungerar i dethär spelet att jag aldrig hade roligt när jag spelade, från början till slut sjönk mitt betyg mer och mer. Vart ska jag börja? Dina medhjälpare är fruktansvärt dumma. Ofta står de still och stirrar in i väggar. Skulle de någon gång stå på rätt ställe gör de ingen större nytta då heller då alla fiender skjuter på dig och dig endast. Att smyga sig runt en kulspruta för att döda honom bakifrån medan din trupp upperhåller honom går inte. Så fort du ser honom vänder han sig automatiskt blixtsnabbt mot dig även om du är bakom 4 palmer och ett staket. Fienderna vet också alltid vart du är, hur mycket rök, eld eller byggnader som är ivägen. Att bli ihjälskjuten 7 gånger av fiender du absolut inte kan se på grund av rök är lagom roligt. Sämre kontrollsystem än Call of Duty(Man kan inte springa i sidled, inte heller lägga sig ner!), otroligt jobbiga mellansekvenser som avbryter ditt spelande hela tiden med laddningsskärmar och ett system där det inte går se vart granater ligger. "Watch out grenade!" skriker en av dina patrullkompisar men du har ingen aning om vart du ska gå för vart granaten finns är det inget som indikerar. Vapnen är tråkiga, historien är också den fruktansvärt tråkig och nästan omöjlig att hänga med i. Det enda positiva är sista banan ombord på ett flygplan som är snyggt gjord (även om det är en kopia av flygplansbanan i Modern Warfare 1). Grafiken är också snygg och det är kul att kunna spränga hela hus. 3/10

Call of Duty: Black ops
Black Ops utspelar sig i ett förhörsrum. Du blir förhörd och spelet utspelar sig i tillbakablickar. Jag fattar ärligt talat inte mycket av storyn. Ryssland är den stora fienden, de har planterat bomber i hela Usa och du är den enda som kan stoppa det med hjälp av något du inte kan minnas. Mer än så förstår jag inte. I slutet börjar det dock klarna lite och det hela avslutas med en oväntad och härlig twist. Bakom den förvirrade storyn döljer sig ett fantastiskt spel. Det fungerar exakt likadant som Modern Warfare men vad gör det. Det är intensivare, tightare och mer saker händer. Papper, glas och all inredning flyger medan kulerna viner omkring mig och jag älskar i stort sett varenda sekund. Toppen nås när man får springa runt som en galning med en eldkastare. Det enda som saknas är det extremt stora fältslaget där hundratals fiender och medhjälpare drabbar samman. Annars är detta ett oerhört underhållande lir som dessutom är betydligt längre än de andra spelen på denna lista! 8/10