Krigsspel som utspelar sig i mellanöstern är ju väldigt inne just nu, jag har spelat igenom några av de största och här kommer mina intryck (om singleplayer):

Call of Duty 4: Modern Warfare
Spelet som startade trenden!

Call of Duty 2 är troligtvis det roligaste FPS spelet som finns. Enorma intensiva strider i en spännande och lång kampanj. Call of Duty 4 bygger vidare på samma premiss men de byter ut WW2 mot dagens krig i mellanöstern och lägger in fler mellansekvenser vilket ökar filmkänslan. Berättelsen om de Allierades kamp för att stoppa ett kärnvapenkrig är riktigt spännande men det är lite tråkigt att man aldrig får välja väg eller ta egna initiativ. Gränssnittet är däremot perfekt och man vet alltid vad man ska göra och man kör aldrig fast, kontrollen är även den helt perfekt och dör du är det endast ditt eget fel. Granaterna är lite väl kraftfulla och alltför ofta möts jag av "You have been killed by a grenade". Det, tillsammans med det ganska svaga och förutsägbara slutet är egentligen det enda negativa spelmekaniskt sett men det är små problem som snabbt glöms. Att kampanjen endast är ca 4h lång är däremot värre. Trots det, riktigt riktigt underhållande. 8/10

Medal of Honor
EA vill ha en del av kakan och här kommer deras "Call of Duty dödare". Medal of Honor fungerar och känns nästan precis som Call of Duty, vilket inte är något dåligt då det fungerar riktigt bra. Det är kul att man får göra lite mer här, som att sparka in dörrar etc istället för att det visas i mellansekvenser. Tyvärr kantas spelet av långt mycket fler buggar. Fiender som gömmer sig gör att jag inte kan komma vidare, jag fastnar ofta i osynliga väggar och ofta vet jag inte vad jag ska göra eller vad jag ska skjuta på. Ibland glänser dock spelet:
Min grupp är fast i en gammal ruin på ett berg i mellanöstern. Bakom oss sluttar det rakt ner och framför oss väller det fram fiender nedför berget. Vårat skydd smulas sönder och trots att vi skjuter ihjäl dussintals fiender slutar de aldrig att välla fram från alla höll. Ammunitionen börjar ta slut och man hör hur män tar farväl och förbereder sig inför det oundvikliga slutet. Känslan när man avlossar sin sista kula och tittar upp mot sluttningen där det fortfarande strömmar ner talibaner är fruktansvärd stark, det känns verkligt och man dras verkligen med i det sorgliga ögonblicket. Ögonblick som dessa samt slutet på berättelsen som är riktigt bra gör att man har överseende med irritationselementen. 7/10

Call of Duty: Modern Warfare 2
Spelet krossade alla tänkbara underhållningsrekord, under öppningsveckan drog Modern Warfare 2 in mer pengar än både Harry Potter och Dödsrelikerna(största bok-öppning) och Spider Man 3(största film-öppning). Beror den enorma succén på kvaliteten? Ja.
Kampanjen tar vid där ettan slutade. En ny badguy har trätt fram och lyckas med ett otroligt hemskt terrordåd (som man själv får spela, awesome!) få världen att tro att Usa är skurken. Ryssland tar chansen och invaderar Usa vilket resulterar i ett hejdlöst underhållande spel där man får spela i alla tänkbara miljöer världen har att erbjuda. Du försvarar hemlandet, smyger uppe i sibirien och letar skurkar i öknen. Det största problemet med spelet är att man spelar som så många olika karaktärer, det är verkligen inte lätt att hänga med i svängarna. Hela historien är svår att hänga med i och inte alls lika medryckande som i ettan. Det kan man ha överseende med dock när ursnygga fighter vid ett sönderbombat vitt hus (The White House yes) blandas med supersnabb scooterkörning och roliga båtstrider. Variationen är somsagt makalös och alla banor är roliga. Spelet trumfar sin föregångare när det gäller spelkänslan men lever inte upp till samma berättarmässiga nivå i storyn. 8/10

Battlefield: Bad Company 2
Digital Illusions, DICE, sveriges stolthet på spelmarknaden kommer här med sin Call of Duty utmanare. Trots att de i princip var först ut med moderna krig iochmed Battlefield 2 har de aldrig riktigt kunnat göra ett singleplayer läge. Tyvärr har de inte lärt sig det nu heller. Det finns så mycket saker som inte fungerar i dethär spelet att jag aldrig hade roligt när jag spelade, från början till slut sjönk mitt betyg mer och mer. Vart ska jag börja? Dina medhjälpare är fruktansvärt dumma. Ofta står de still och stirrar in i väggar. Skulle de någon gång stå på rätt ställe gör de ingen större nytta då heller då alla fiender skjuter på dig och dig endast. Att smyga sig runt en kulspruta för att döda honom bakifrån medan din trupp upperhåller honom går inte. Så fort du ser honom vänder han sig automatiskt blixtsnabbt mot dig även om du är bakom 4 palmer och ett staket. Fienderna vet också alltid vart du är, hur mycket rök, eld eller byggnader som är ivägen. Att bli ihjälskjuten 7 gånger av fiender du absolut inte kan se på grund av rök är lagom roligt. Sämre kontrollsystem än Call of Duty(Man kan inte springa i sidled, inte heller lägga sig ner!), otroligt jobbiga mellansekvenser som avbryter ditt spelande hela tiden med laddningsskärmar och ett system där det inte går se vart granater ligger. "Watch out grenade!" skriker en av dina patrullkompisar men du har ingen aning om vart du ska gå för vart granaten finns är det inget som indikerar. Vapnen är tråkiga, historien är också den fruktansvärt tråkig och nästan omöjlig att hänga med i. Det enda positiva är sista banan ombord på ett flygplan som är snyggt gjord (även om det är en kopia av flygplansbanan i Modern Warfare 1). Grafiken är också snygg och det är kul att kunna spränga hela hus. 3/10

Call of Duty: Black ops
Black Ops utspelar sig i ett förhörsrum. Du blir förhörd och spelet utspelar sig i tillbakablickar. Jag fattar ärligt talat inte mycket av storyn. Ryssland är den stora fienden, de har planterat bomber i hela Usa och du är den enda som kan stoppa det med hjälp av något du inte kan minnas. Mer än så förstår jag inte. I slutet börjar det dock klarna lite och det hela avslutas med en oväntad och härlig twist. Bakom den förvirrade storyn döljer sig ett fantastiskt spel. Det fungerar exakt likadant som Modern Warfare men vad gör det. Det är intensivare, tightare och mer saker händer. Papper, glas och all inredning flyger medan kulerna viner omkring mig och jag älskar i stort sett varenda sekund. Toppen nås när man får springa runt som en galning med en eldkastare. Det enda som saknas är det extremt stora fältslaget där hundratals fiender och medhjälpare drabbar samman. Annars är detta ett oerhört underhållande lir som dessutom är betydligt längre än de andra spelen på denna lista! 8/10