Ett väldigt tjat
Ja det blir ett väldigt massa tjatande om Harry Potter på denna bloggen. Men jag älskar Harry Potter. Böckerna kan inte hyllas tillräckligt och filmerna är beundransvärt supersnygga rullar som verkligen berör. Att jag har snöat in helt på Emma Watson kommer väl inte heller som någon nyhet.
Sjunde filmen i ordningen, Dödsrelikerna Del 1, är fantastisk. Den trygga(nåja) tiden på Hogwarts är lämnad bakom våra hjältar och i sjunde filmen är de jagande byten. De försöker spåra upp och förstöra Voldemorts horrokruxer samtidigt som i princip hela trollkarlsvärlden letar efter dem.
Den animerade kortfilmen som beskriver dödsrelikernas historia(orkestrerad av Emma Watsons underbara röst) är verkligen unik och makalöst välgjord. Sen finns den pinsamma dansen mellan Harry och Hermione som får mig att lé med hela ansiktet varje gång. Jag skulle kunna fortsätta såhär med i princip varenda scen i filmen, men det finns en som verkligen sticker ut.
Harry, Ron och Hermione har varit på flykten ett bra tag, utan någon som helst kontakt med omvärden annat än ett radioprogram sänt av motståndsrörelsen. I denna scen berättar reportern om den "lyckligtvis för idag korta" listan om vilka som dött. Reportern börjar läsa upp namn. Medan namnen fortsätter får vi se ett kollage där våra tre huvudpersoner vandrar genom enorma vackra, men ibland brutalt förstörda landskap. Det är verkligen gripande med den sorgliga musiken och listan med dödsfall som aldrig verkar ta slut. Starkt, starkt så in i helvete.
Nu är det 29 dagar kvar till den absolut sista Harry Potter filmen, Dödsrelikerna Del 2. Jag längtar så mycket så att det är omänskligt. Den kommer bli mer än fantastisk, ja, fantastisk så in i helvete skulle man kunna säga.
Jag tittade precis igenom Dödsrelikerna Del 1 och jag kommer på mig själv med att ha glömt vad kvickens hemlighet är. Det var något jag verkligen funderade stenhårt på när jag läste boken för första gången, något jag inte kunde lista ut. "Jag öppnas vid slutet" lyder instruktionen som Harry får, men jag har totalt glömt av vad det betydde i slutändan. Jag har läst hela serien sju gånger men ändå lyckats glömma av det. Och jag älskar det. Det ger ytterligare en extra krydda till sista filmen.
"Jag öppnas vid slutet". Ja slutet närmar sig med stormsteg. När slutligen sista filmen tonar ut till eftertext på biografen är vår tio år långa relation över. Men den ska inte vara över. Jag hoppas att Warner själva kommer öppnas vid slutet, att de kommer släppa en superfläskig megabox där med ordentligt förlängda versioner av alla filmer samt 40 timmar extramaterial. Jag kommer att köpa, för jag är inte redo att ge upp vårt förhållande riktigt än.
Tack Joanne, tack.
Sjunde filmen i ordningen, Dödsrelikerna Del 1, är fantastisk. Den trygga(nåja) tiden på Hogwarts är lämnad bakom våra hjältar och i sjunde filmen är de jagande byten. De försöker spåra upp och förstöra Voldemorts horrokruxer samtidigt som i princip hela trollkarlsvärlden letar efter dem.
Den animerade kortfilmen som beskriver dödsrelikernas historia(orkestrerad av Emma Watsons underbara röst) är verkligen unik och makalöst välgjord. Sen finns den pinsamma dansen mellan Harry och Hermione som får mig att lé med hela ansiktet varje gång. Jag skulle kunna fortsätta såhär med i princip varenda scen i filmen, men det finns en som verkligen sticker ut.
Harry, Ron och Hermione har varit på flykten ett bra tag, utan någon som helst kontakt med omvärden annat än ett radioprogram sänt av motståndsrörelsen. I denna scen berättar reportern om den "lyckligtvis för idag korta" listan om vilka som dött. Reportern börjar läsa upp namn. Medan namnen fortsätter får vi se ett kollage där våra tre huvudpersoner vandrar genom enorma vackra, men ibland brutalt förstörda landskap. Det är verkligen gripande med den sorgliga musiken och listan med dödsfall som aldrig verkar ta slut. Starkt, starkt så in i helvete.
Nu är det 29 dagar kvar till den absolut sista Harry Potter filmen, Dödsrelikerna Del 2. Jag längtar så mycket så att det är omänskligt. Den kommer bli mer än fantastisk, ja, fantastisk så in i helvete skulle man kunna säga.
Jag tittade precis igenom Dödsrelikerna Del 1 och jag kommer på mig själv med att ha glömt vad kvickens hemlighet är. Det var något jag verkligen funderade stenhårt på när jag läste boken för första gången, något jag inte kunde lista ut. "Jag öppnas vid slutet" lyder instruktionen som Harry får, men jag har totalt glömt av vad det betydde i slutändan. Jag har läst hela serien sju gånger men ändå lyckats glömma av det. Och jag älskar det. Det ger ytterligare en extra krydda till sista filmen.
"Jag öppnas vid slutet". Ja slutet närmar sig med stormsteg. När slutligen sista filmen tonar ut till eftertext på biografen är vår tio år långa relation över. Men den ska inte vara över. Jag hoppas att Warner själva kommer öppnas vid slutet, att de kommer släppa en superfläskig megabox där med ordentligt förlängda versioner av alla filmer samt 40 timmar extramaterial. Jag kommer att köpa, för jag är inte redo att ge upp vårt förhållande riktigt än.
Tack Joanne, tack.
Kommentarer
Postat av: tobbe
Att böckerna är awesome håller jag helt med om! Filmerna är dock så ihoptryckta så det blir svårt att hänga med i handlingen om man inte läst böckerna...
Trackback